Rosa Stationen är ett av naven i Refugees Welcome Stockholms verksamheter. Här samlas människor från hela världen för språkkafé, juridisk rådgivning och barnaktiviteter. En av dem är Nasima Naderi, som flydde från Afghanistan efter att hon blivit skjuten av sin ex-man.
– Jag skiljde mig från min första man. Då kom han och sköt mig i magen.
Nasima Naderi kommer ursprungligen från Afghanistan, men växte upp i Iran. Efter skilsmässan gifte hon om sig, och för sju år sedan flyttade paret tillbaka till Afghanistan. Där föddes tre barn, som idag är 3, 4 och 6 år.
När Nasima blev uppsökt och skjuten av sin ex-man flydde familjen, men åt olika håll. Nasima flydde till Sverige, där hon sökte uppehållstillstånd på anknytning till sin äldsta dotter, som hade tagit sig hit år 2015. Men maken och de tre små barnen kunde bara ta sig till Iran.
– Jag bor med min dotter. Hon går ut gymnasiet om två månader. Sedan vill hon läsa till advokat, säger Nasima.
Hon kom till Sverige för ett år och tre månader sedan. Nasima har jobbat som sömmerska och frisör, och vill gärna göra det även i Sverige. Hon letade runt efter olika språkkaféer för att kunna öva på svenskan. Hon berättar hela sin historia på svenska, ibland med lite hjälp av google translate i telefonen.
Gör nåt – ge nåt! Hjälp Refugees Welcome Stockholm skala upp vårt arbete för människor på flykt.
Hur har det varit att vara ny i Sverige?
– Det har varit bra för mig. Jag kan studera utan att någon vill döda mig.
Hon berättar om alla aktiviteter som Refugees Welcome Stockholm anordnat och visar bilder i telefonen. Skogspromenader, konserter med dragspel och nyckelharpa, en afghansk fest, en fotbollsmatch.
– Jag har lärt känna många och fått flera kompisar. Alla är så snälla här. Nu har jag lärt känna några från Ukraina också.
Läs också om Haya Rahmani som är tacksam för sällskapet på Rosa Stationen, och om Sara Steele som älskar gemenskapen.
Nasima pratar med entusiasm om alla aktiviteter och hur vänliga människor hon träffar. Men kulan hon blev skjuten med sitter kvar i ryggen och orsakar en del smärta. Hon går på smärtstillande och gör regelbunden sjukgymnastik. Och när hon pratar om de tre små barnen och hennes man som är kvar i Iran tåras hennes ögon.
– Jag pratar ofta med dem.
Hjälp oss värna asylrätten och det värdiga mottagandet – ge en gåva idag! Swisha till 123 28 00 001.