När människor på flykt skickas till ett land som inte kan anses vara säkert, där man inte kan garantera att deras grundläggande mänskliga rättigheter respekteras finns det bara en slutsats att dra: EU:s Turkietavtal* om människor på flykt måste rivas upp.
Det går att se Turkiets kust från stranden på den grekiska ön Lesbos. Båtturer för turister går fortfarande varje vecka över det Egeiska havet. Under 2015 fick de grekiska öborna vara med om något som kommer att gå till historien. Sommaren och hösten 2015 steg flera tusen människor dagligen i land på de grekiska stränderna från knappt sjödugliga båtar. De flesta kom från krigets Syrien, Afghanistan och Irak.
För att söka trygghet i Europa från krig och förtryck tog sig 80 000 människor i juli 2015 till de öar i Grekland som ligger närmast Turkiet. I augusti ökade antalet till 130 000 personer. I september fortsatte antalet människor att öka till omkring 160 000 och i oktober kom det 220 000 människor till Lesbos, Chios, Kos, Samos och de andra egeiska öarna.
Under hösten 2015 var de grekiska öarna en väg in i Europa. De hundratusentals människor som kom hit med båt spenderade ofta bara någon vecka i Grekland innan de korsade landets norra gräns för att ta sig norrut genom Balkan-länderna. Nu är de istället fast i flyktingläger. Omkring 14 000 människor på flykt befinner sig fortfarande på de grekiska öarna, och totalt befinner sig cirka 62 000 människor på flykt i Grekland.
Ett kritiserat avtal
I november 2015 inledde EU samtal med Turkiet om att minska antalet människor på flykt i EU. Den 18 mars 2017 har det gått ett år sedan ett avtal upprättades med Turkiet (Se faktarutan nedan).
Överenskommelsen har hittills inte fungerat så som det var tänkt. Endast omkring 900 personer har blivit deporterade till Turkiet från de grekiska öarna under året som avtalet har gällt.
Fler deportationer är dock att vänta, samtidigt som människor på flykt fortsätter att komma till Grekland. Under hösten och vintern har färre båtar anlänt till öarna; istället för flera båtar om dagen till Lesbos kommer nu några stycken per vecka, men det går bara att spekulera i om flyktvägen över Egeiska havet kommer bli mer trafikerad igen till våren och sommaren, när väderförhållanden är bättre och när EU kanske stänger fler vägar in Europa, exempelvis genom avtal med Libyen, Egypten, Algeriet och Marocko.
Turkiets asylsystem är bristfälligt
Avtalet med Turkiet kritiserades tidigt för att det ansågs strida mot EU:s återsändandeförbud, det vill säga att man inte får skicka tillbaka människor till ett land som inte anses säkert. Ett säkert land definieras i sammanhanget som rättssäkert och demokratiskt. Det ska i allmänhet inte förekomma förföljelse, tortyr eller omänsklig behandling, vilket få menar att Turkiet lever upp till.
Kritiken handlar även om hur flyktingar behandlas i Turkiet. Amnesty kritiserade i juni 2016** Turkiets asylsystem. Turkiet införde ett nytt asylsystem 2014 och EU kan inte låtsas som att det fungerar. De omkring tre miljoner människor som befinner sig på flykt i Turkiet får inte grundläggande mänskliga rättigheter respekterade. Människor tvingas vänta i åratal på att få sina ansökningar behandlade och medan de väntar får många inte tak över huvudet eller andra basförnödenheter.
Bland unga män som tagit sig till Lesbos hörs också historier om att de befunnit sig flera månader i Turkiet och arbetat för arbetsgivare som utnyttjat dem genom slavliknande kontrakt. Efter kuppförsöket i Turkiet i juli 2016 är det dessutom ännu svårare än tidigare att få insyn i hur myndigheterna arbetar och hur situationen ser ut i Turkiets flyktingläger.
Människor dör av kyla i Greklands läger
Kritiken mot EU:s avtal med Turkiet har även handlat om hur människor på flykt behandlas i de läger där de registreras i Grekland, bland annat i lägret Moria på Lesbos. Det finns olika kategorier av människor i lägret; de som kan röra sig fritt och de som inte får göra det. Människor köar i kylan för dålig mat, hygien är undermålig och i några av de större tälten bor drygt 150 personer i samma tält, med bara en sovbädd av kartong för sig själva i uppåt ett år.
I januari dog enligt officiella siffror tre personer i Moria efter att troligtvis ha frusit ihjäl i tält som inte klarade minusgrader eller förolyckats i gasrelaterade olyckor. Grekiska myndigheter har inte lämnat någon ytterligare information om dödsfallen. Enligt talespersoner för de som bor i Moria var det sex personer som dog till följd av förhållandena i lägret under den kallaste veckan i januari.
Den 15:e mars samlades talespersoner för olika etniska grupper i Moria tillsammans med solidaritetsrörelsen på Lesbos för att berätta för världen om förhållandena de lever under.
Idag, på ettårsdagen för EU:s överenskommelse med Turkiet, går de ut på gatorna och demonstrerar i Mytilini, den största staden på Lesbos. De kräver bland annat att EU river upp avtalet med Turkiet och omedelbart stoppar alla deportationer till Turkiet.
*Fakta: EU:s överenskommelse med Turkiet
- Alla människor på flykt som saknar giltiga resehandlingar som anlänt till Grekland från Turkiet efter den 20 mars 2016 måste återvända till Turkiet.
- För varje syrier på flykt som återsänds till Turkiet ska en annan syrier på flykt vidare bosättas i EU.
- De befintliga syrierna på flykt i Grekland ska omfördelas inom EU.
- Avtalet avser även att Turkiet ska tillsammans med berörda EU-länder vidta åtgärder för att motverka att inga nya illegala rutter till EU skapas via land- eller sjöväg.
- I utbyte mot att Turkiet hjälper EU att stänga sin gränser får Turkiet 3 miljarder euro. Turkiet ska få ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av år 2018.
- I och med avtalet gäller numera nya visumregler för turkiska medborgare. Dessa har i dagsläget fått tillgång till den visumfria Schengen-zonen.
- Avtalet innebär också att EU har lovat att återuppta förhandlingarna kring ett turkiskt EU-medlemskap.
**Källa: BBC, The Inquiry, What happened to Europe’s Migrant Crisis, 28 februari 2017
—
Läs mer
Grekland:
- På flykt innanför EU:s gräns: Situation Grekland
- Riv upp EU:s Turkietavtal!
- Ett år senare: Flyktingar och civilsamhälle enade mot EU:s Turkietavtal
- Ett överväldigande engagemang
- “Jag vill inte vara en flykting, jag saknar mitt liv”
- “Det är inte meningen att barn ska bo där, men det gör de”
- De som står utanför våra stängda gränser
- “Det regnar bomber i Syrien och jag har för många tankar i huvudet”
- “Han verkar inte förstå att brodern faktiskt dog”
Serbien: