Dag 29: Belgrad, Serbien
”Jag åker idag. Det kostar 3000 euro härifrån till Italien. Jag gav pengar till någon imorse och ikväll drar vi. Jag och en kompis. Det kommer vara några timmars vandring i skogen och sen taxis över gränsen till Kroatien. Samma sak senare till Italien. Men jag har ett stort problem. Ett stort fingerproblem. Bulgarien. Tror du att de kommer skicka mig tillbaka dit? De tog mina fingeravtryck. Jag vill inte bli skickad dit, och min familj är inte där. ”
Text och foto: Hanna Strid
—
Bakgrund: De som står utanför våra stängda gränser
Sommaren 2016 beslutade våra folkvalda att stänga Sveriges gränser. Förutsättningarna för de människor som redan hade flytt hit försämrades. Familjer splittrades när kraven skärptes.
Flykt från krig och förföljelse fortsätter. Men vad händer med dem som inte hann hit? Var tar de vägen? Hur ser deras verklighet ut, efter flykten som inte tillåts få ett slut? Det vill Refugees Welcome Stockholm berätta mer om.
Rapporter från verkligheten
Tre av Refugees Welcome Stockholms volontärer befinner sig under våren i flyktingläger i Grekland och Serbien för att arbeta ideellt. De berättar om verkligheten där och vad det innebär både att vara volontär och att leva på flykt.
Det här är journalisten Hanna Strids rapporter från Belgrad.
—
Läs mer
Grekland:
- Riv upp EU:s Turkietavtal!
- Ett år senare: Flyktingar och civilsamhälle enade mot EU:s Turkietavtal
- Ett överväldigande engagemang
- “Jag vill inte vara en flykting, jag saknar mitt liv”
- “Det är inte meningen att barn ska bo där, men det gör de”
- De som står utanför våra stängda gränser
- “Det regnar bomber i Syrien och jag har för många tankar i huvudet”
- “Han verkar inte förstå att brodern faktiskt dog”
Serbien: